Andligt besök innan vägledning

I förmiddags fick jag en impuls känsla av att jag skulle satt mig ned och tecknat ett ”andeporträtt” men just då kändes det lite tajt med tiden, så jag tänkte att ”jag väntar tills jag kommer hem från stan istället”.

Under eftermiddagen hade jag en hel del att göra, så jag tänkte inte ens på ”andeporträttet” –
Men när klockan började närma sig 19.30, lade jag ut en text på min FB sida ”Carinas Tarotsida”, att jag snart skulle ha en vägledning på telefon, som var bokad till kl 20.00 och att jag satt och förberedde mig för denna, så händ enågot mycket märkligt. När jag sitter vid datorn och skriver på FB sidan, så känner jag helt plötsligt hur jag ryser på vänster sida av huvudet och hur en ”hårslinga” lyfter sig fårn resten av håret. Först blev jag full i skratt och frågade min sambo, som satt precis bredvid mig vid sin dator att ”såg du vad som hände nyss, hur håret lyftes uppåt?” och han säger ”nej det såg jag inte” och jag tänkte att ”äh, det kanske bara var jag som upplevde det så då”.

Jag tog pastellkritorna och började teckna. Denna gången kände jag direkt att det var en kvinna som kom, jag trodde först att det var en guide eller en skyddsängel och kopplingen var till den kvinna som jag bokat vägledningen med. Jag kände att det var bråttom att teckna klart bilden för en eventuell bekräftelse innan samtalet. Bilden blev klar på 10 minuter – jag har nog aldrig tecknat så snabbt någon gång förut.
Jag hann precis att scanna in bilden och skcika den till kvinnan som hade bokat vägledningen, för att se om hon kände igen kvinnan på bilden. Hon svarade:

– ”Nja med en viss tvekan, kram”

Okej tänkte jag, vi får prata mer om henne under samtalet, för hon var verkligen kopplad till kvinnan med vägledningen.

Hon ringde upp mig kl 20 och jag började med att vägleda henne i det jag ”sett” och ”känt” in under tiden jag lagt kort och kanaliserat budskapen till henne.
När vägledningen var över, så frågade jag henne ”kände du igen kvinnan på bilden?” Och hon svarar:

– ”ja, det är min mamma och vet du varför jag vet det, det är för att jag tog alltid en hårslinga på henne och virade mitt finger runt det, så jag råkade lugga henne när jag var liten”.

När hon beskriver detta för mig så får jag en enorm bekräftelse på att det var hennes mamma och det gjorde mig så glad inombords. Då hade jag verkligen känt behovet av att teckna klart innan samtalet och vägledningen.

Tack Carina för ett mycket trevligt samtal och andeporträttet kommer till dig med posten imorgon dag.

All lycka till dig framöver / Ljus & Kärlek